Caroline Lagerfelt interjuv - Hon pratar mycket om Gossip girl!
Alla svenska fans av succéserien "Gossip Girl" känner till Serenas överklassmormor CeCe Rhodes. Men få vet att skådespelerskan Caroline Lagerfelt, som spelar CeCe, faktiskt är svensk och har en lång internationell karriär inom både film, tv och teater. Vi ringde upp skådespelerskan i New York och pratade skönhetsknep, New York-restauranger, gotländska syrener och hur "Gossip Girl"-skådespelarna egentligen är.
Är "Gossip Girl"-inspelningen så glamourös som man föreställer sig?
– Ja, mycket hänger på modet i "Gossip Girl". Serien är som en "Sex & the City" för unga människor. Det är fullt av Chanelkläder, Birkinväskor och vackra smycken. Jag insisterar på att få bära mycket glitter, gärna tre till fyra ringar om jag kan, för min rollfigur är inte blyg med sin bling. Hon är en motsats till hur jag är själv.
– Det är också en fantastisk energi på inspelningen, vi har alltid fyra-fem hundar och Kaylee DeFer har en gullig liten gris som springer omkring. Man kommer till jobbet halv sex på morgonen, förvandlas från en trött mamma till en vacker societetsdam och har alla dessa fantastiska djur omkring sig.
Hur är det att jobba med de andra "Gossip Girl"-skådespelarna?
– De är fantastiska. Kelly Rutherford, som spelar min dotter, har blivit som en riktig dotter, vi umgås mycket på fritiden. De unga flickorna, Leighton Meester och Blake Lively, är fantastisk rara, trevliga och vackra. Alla designerplagg de har på sig är couture, inget finns att
köpa i butik.
Kan du berätta något om hur Blake och Leighton är privat?
– Absolut! Blake har verkligen fötterna på jorden, hon är ingen barnstjärna utan mycket fokuserad och oerhört intelligent. Hon väljer alla sina filmer själv och är fantastiskt trevlig och avslappnad. Hon är varm och trevlig, naturligt artig och jätteskärpt. Hon är "nobody’s fool". Ingen av tjejerna eller killarna har på något sätt ändrats eller förstörts av den enorma uppmärksamhet som de får.
– Leighton är den som står mig närmast av alla de unga. Hon är den roligaste flickan jag träffat. Så skojig och så fräck, hon är oerhört charmerande. Hon är också en jättebra sångerska. Jag har blivit USA:s äldsta groupie, för i somras gick jag på två shower som Leighton gjorde i Los Angeles. Taylor Momsen är också sångerska och har lämnat serien för att fokusera på sin musikkarriär. Det gjorde hon alldeles rätt i, för hon är som en ung Janis Joplin. Kelly, som spelar min dotter, är väldigt ekomedveten och grön. Hon säger åt mig saker som "nej, du ska inte köpa det där nagellacket, det är giftigt. Ta det här istället".
– Alla de här tjejerna är smarta, roliga och tänker själva, de har inte managers som säger åt dem vad de ska ta på sig och göra. Det låter som pr-snicksnack, men det är sant. Jag har jobbat med en hel del mäninskor som inte alls är så trevliga.
Vad använder ni för smink i serien?
– Den foundation vi använder mest är Make Up Forever High Definition Foundation. Blake, Leighton och Kaylee använder mascara från Chanel, Estée Lauder och L'Oréal. Kaylee älskar Cliniques Chubby Stick.
Har du lärt dig några proffsknep av alla makeupartister som sminkat dig genom åren?
– Jag har lärt mig att dyra krämer inte är värda pengarna. Jag har världens bästa hy för en kvinna i min ålder och det är inte på grund av dyra krämer. Det är för att jag inte har solat och aldrig går ut utan solskyddsfaktor, inte ens när det är molnigt. Jag har också världens bästa hudläkare, som tar bort solskadorna man fick när man var ung. Jag väljer snälla hudkrämer som inte testats på djur. Det jag lägger pengar på är bra borstar, det tror jag är viktigt. När man börjar komma upp i min ålder gäller "less is more". Många sminkar upp sig för mycket, både ögon och läppar, och då ser man hård och gammal ut – även om man är 23 år.
Hur håller du dig i form?
– Det är en konstant kamp, för "tv-smal" är annorlunda än vanligt smal. Det finns inget lätt sätt att hålla sig smal och snygg. Det handlar om att kalorier in och kalorier ut; allt annat är bullshit. Jag är inte mycket för att träna på gym, men jag har en hund som jag går promenader med och jag går när jag ska någonstans, jag tar sällan taxi. Ska jag upp tre våningar eller mindre tar jag alltid trapporna.
– Men jag njuter av livet, älskar att dricka dry martini och äta en fantastisk fisk med god sås, bröd och efterrätt. Jag tycker att det bara är tjafsigt när folk sitter på restaurang och beställer in äggviteomelett och sallad utan dressing. Hemma äter jag väldigt hälsosamt, mycket grönsaker, fisk och fullkorn. Jag gillar Wasa-knäckebröd som man kan köpa överallt nu. Häromdagen var jag ute på restaurang med en väninna och då beställde vi in varsin förrätt och sedan en varmrätt som vi delade på. VI blev båda mätta och glada. Jag har många såna där småknep.
Du är född i Paris, uppvuxen i Sverige, bor i Kalifornien men jobbar mycket i New York och London. Var känner du dig egentligen mest hemma?
– Jag är ensamstående mamma, så jag är lyckligast där mina barn finns. Jag känner mig hemma överallt, men jag trivs nog allra bäst i New York och på Gotland, där jag äger en gård. Gården är vårt home away from home och båda mina pojkar kommer dit och firar jul i år.
Vad saknar du mest från Sverige?
– Sen jag flyttade till Kalifornien saknar jag mest årsskiftningarna. Den svenska våren är absolut det mest suveräna som finns, även om vintern är en väldigt tråkig och mörk period. Jag äger en gård på Gotland och min dröm att komma dit när syrenerna blommar. Vi är oftast där på sommaren och ibland över julen, så trots att jag har haft gården i 16 år har jag aldrig
sett vår syrenhäck i blom.
Har du någon vardagslyx som du brukar unna dig?
– Det jag tycker är trevligast är att gå ut och äta. Jag och min yngsta son är båda "foodies", vi älskar mat. Vi tycker att det är urroligt att gå på restauranger, läser alltid om mat i tidningarna och följer matlagningskurser. Det jag unnar mig mest är att ta en jättegod dry martini och en trevlig middag, antingen med en kompis eller med något av mina barn, på en ny krog jag hört talas om. Jag kanske läser i New York Times att det öppnat en ny etnisk restaurang som är känd för sin "macaroni and cheese" med tryffel. "Det måste vi pröva!" säger vi då.
Finns det något du fortfarande vill uppnå i din karriär?
– Jag vill fortsätta att blanda teater i New York och London med film och tv. Just nu gillar jag att göra filmer med unga, independent-filmmakare. Jag är väldigt sugen på att jobba med någon ung, svensk regissör.